tag:blogger.com,1999:blog-33084907333561976842024-03-20T07:59:14.474+01:00Mähler och MellgrenMählers tid i Sollefteå bruk.
Min morfars far Karl Johan Mellgren!Ås Alnöhttp://www.blogger.com/profile/00186537681032724439noreply@blogger.comBlogger14125tag:blogger.com,1999:blog-3308490733356197684.post-63570005282157002452010-02-15T22:57:00.013+01:002010-02-15T23:56:55.333+01:00Barnen till Nils Johan Mellgren och Christina Olofsdotter Bergstedt<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEivpUNvhJs3aUjm2vCQkk4I0R7NHUPu-FGYHNdDpsKuJpFi02E-wNjSjXfeInADSv68bf6jst-LsxiVq_FB4guCJGJ49sf33-kvkXoMVxsQf3blgtXuBBtb95zJuceD9l0frIIKt5Gspt-I/s1600-h/15488.jpg"><img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 191px; height: 320px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEivpUNvhJs3aUjm2vCQkk4I0R7NHUPu-FGYHNdDpsKuJpFi02E-wNjSjXfeInADSv68bf6jst-LsxiVq_FB4guCJGJ49sf33-kvkXoMVxsQf3blgtXuBBtb95zJuceD9l0frIIKt5Gspt-I/s320/15488.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5438607575605337490" /></a><br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg0dRyVUYvF1sDOzK3qWvjrsyKsoDXkqmxTUGQXtLb7XwMPlCQJeb_cv6qI6iaN9A3Ls0vVE0uVI3I031tRhKQGwLim7sveryypcuB_JVuvvXPSADLBr9hMG97GtLEaN0MbH8_UC5QB0Lej/s1600-h/ag_m_01_15488.jpg"><img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 89px; height: 150px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg0dRyVUYvF1sDOzK3qWvjrsyKsoDXkqmxTUGQXtLb7XwMPlCQJeb_cv6qI6iaN9A3Ls0vVE0uVI3I031tRhKQGwLim7sveryypcuB_JVuvvXPSADLBr9hMG97GtLEaN0MbH8_UC5QB0Lej/s320/ag_m_01_15488.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5438593133782580258" /></a><br />Bildtext: <br /><br />KARL Johan Mellgren, född 1874 den 29/9 i Skön församling. Föräldrarna: Arbetaren Nils Johan Mellgren och Kristina Olsdotter i Sunds Såg. Gift: 1901-04-06 Alnö med Alma Christina Erika Eriksson från Ås Alnö. Gunnar Mellgrens pappa och mamma. <br /><br />Stad (ort): Skönvik (Filial Vivstavarv) (Medelpad) <br />Fotograf: E. Larsson <br />År: Okänt år <br />Ägare: Annica Grip, Ås Alnö <br />Baksida: <br />Bild nr: #15488 Rötter<br /><br /><br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgLG58lkqIT2v6X9UL7y6O886vykl9FrJagvcGFDrzj7eXFeE0yP3lWYT7b0JRwCo1kJzlRpSSyId-ZXD-bhZN2zIGFLaKdh6GGDQRNf7venf9C3ygmUijXwLDIgDLAECqokfL03y8uZjUr/s1600-h/ag_gl_01_15477.jpg"><img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 100px; height: 139px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgLG58lkqIT2v6X9UL7y6O886vykl9FrJagvcGFDrzj7eXFeE0yP3lWYT7b0JRwCo1kJzlRpSSyId-ZXD-bhZN2zIGFLaKdh6GGDQRNf7venf9C3ygmUijXwLDIgDLAECqokfL03y8uZjUr/s320/ag_gl_01_15477.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5438597145278523090" /></a><br /><br />ANDERS Olof Mellgren. Född 1880-04-17 Hässjö (Y). Emigrerade till 2309 W Erice St. Chicago, cirka år 1907. Är en bror till Karl Mellgren. Gunnar Mellgrens album, Ås Alnö.<br />Fotot<br />USA, Illinois, Chicago (Utanför Norden) <br />Fotograf: L. W. Felt, 215 East Chicago Avenue <br />År: Okänt år <br />Ägare: Annica Grip, Ås Alnö <br />Baksida: <br />Bild nr: #15477 Rötter<br /><br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEio9ilgnoxYddpAoPh0f0Fa6fB9Vm8LLabR0_Q5GhZvSRxjGf4uZBTA8I-xjONJDkluM3raQeMjQ1uhWl_nHVjquMAp3tYhZkFMfmjteElRg4SWte7UYIMj-Ga-TfNVRQVn0I6t5VcbdpiF/s1600-h/ag_gl_03_15480.jpg"><img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 99px; height: 150px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEio9ilgnoxYddpAoPh0f0Fa6fB9Vm8LLabR0_Q5GhZvSRxjGf4uZBTA8I-xjONJDkluM3raQeMjQ1uhWl_nHVjquMAp3tYhZkFMfmjteElRg4SWte7UYIMj-Ga-TfNVRQVn0I6t5VcbdpiF/s320/ag_gl_03_15480.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5438597379979558466" /></a><br /><br />ANDERS Olof Mellgren, född 1880-04-17 Hässjö (Y). Emigrerade till 2309 W Erice St. Chicago cirka 1907. Är en bror till Karl Mellgren och Gunnar Mellgren album Ås Alnö. Samt även Axel Mellgren #15479. Greta Lindemans album #15477.<br />Fotot<br />USA, Illinois, Chicago (Utanför Norden) <br />Fotograf: Frogaid, 906 West North Avenue <br />År: Okänt år <br />Scannat av det från: Greta Lindeman f. Nordlund, Söråker <br />Baksida: <br />Bild nr: #15480 Rötter<br /><br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi-ymAZjvCNlreI5H7XdV99rXx6CJa-8drpZ6jdUza0saaWHIkBAOAFAgmX8-BcGgIOYEQZxl71zQIeysdhBxgCp6dRrlGyAtD3VC6eOgImx-ngbN9QwUfeBUmMJV4nEzXFROyLHa7s6_7K/s1600-h/ag_m_05_15484.jpg"><img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 90px; height: 150px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi-ymAZjvCNlreI5H7XdV99rXx6CJa-8drpZ6jdUza0saaWHIkBAOAFAgmX8-BcGgIOYEQZxl71zQIeysdhBxgCp6dRrlGyAtD3VC6eOgImx-ngbN9QwUfeBUmMJV4nEzXFROyLHa7s6_7K/s320/ag_m_05_15484.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5438597956150108882" /></a><br /><br />Augusta* Maria (Maja) Mellgren g. Nordlund<br /><br />Augusta Mellgren gift Nordlunds kamrater. Stående Hagar Nilsson, sittande från vänster Sofia Nilsson, okänd och sittade i mitten Augusta Nordlund. AUGUSTA Maria (Maja) Mellgren. Född 1887-08-11 Åvike bruk, Hässjö (Y). Gift 1908 i Söråker med Per TEODOR Nordlund. Augusta var en syster till Karl Mellgren. Greta Lindeman född Nordlunds album #15477. <br />Korttet<br />Alnö (Medelpad) <br />Fotograf: Joh. E. Engstrand, Ås <br />År: Okänt år <br />Ägare: Greta Lindeman f. Nordlund, Söråker <br />Baksida: <br />Bild nr: #15484 Rötter<br /><br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh4HWFeup2OSMW6uaE6iU33gUcJfaEey4KbmSusfYt9BcDwJJbtOb7ki1gqL7K5DxnaQI05y2C36Kv58v9hZ1uqe-mV8Ecms8G7ZZyUNYAOqeO1_Ym9w7_HBNTZIcR1sRa-avUf_O_etlW9/s1600-h/15479.jpg"><img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 226px; height: 320px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh4HWFeup2OSMW6uaE6iU33gUcJfaEey4KbmSusfYt9BcDwJJbtOb7ki1gqL7K5DxnaQI05y2C36Kv58v9hZ1uqe-mV8Ecms8G7ZZyUNYAOqeO1_Ym9w7_HBNTZIcR1sRa-avUf_O_etlW9/s320/15479.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5438599126536628418" /></a><br /><br />Bildtext: Axel Mellgren i mitten övre raden. AXEL Leonard Mellgren. Född 1878-01-11 Ytterlännäs (Y). Axel Mellgren är en bror till Karl Mellgren och Anders Mellgren #15477. Ur Greta Lindemans album #15477. <br /> <br />Stad (ort): USA, Illinois, Chicago (Utanför Norden) <br />Fotograf: L. W. Felt, 215 East Chicago Avenue <br />År: Okänt år <br />Ägare: Greta Lindeman f. Nordlund, Söråker <br />Baksida: <br />Bild nr: #15479 Rötter<br /><br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiKwI079MqERT_uKC61q7CFedRLFHGTL7fnxFg7CvA5avOPAnADCMU3lg0ImpEi6hCYmPJYj2M2Nk2kYQytMuX1yckdSa7TB1sU5-BHVQKnbmuBR0hHkqMX8HYbTI5mB2XDZlemWDxh-Uqy/s1600-h/15485.jpg"><img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 197px; height: 320px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiKwI079MqERT_uKC61q7CFedRLFHGTL7fnxFg7CvA5avOPAnADCMU3lg0ImpEi6hCYmPJYj2M2Nk2kYQytMuX1yckdSa7TB1sU5-BHVQKnbmuBR0hHkqMX8HYbTI5mB2XDZlemWDxh-Uqy/s320/15485.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5438599676890399890" /></a><br /><br />Bildtext: WILHELM Tehodor Mellgren. Född 1885-07-10 Hässjö (Y), död 1964-11-07 Söråker (Y). Gift med Hilma Maria Lindberg. En bror till Karl Mellgren och hans syskon. Från Greta Lindeman född Nordlunds album #15477. <br /><br /> <br />Stad (ort): Vivstavarv (Medelpad) <br /><br />Fotograf: Eric Gravé <br />År: Okänt år <br />Ägare: Greta Lindeman f. Nordlund, Söråker <br />Baksida: <br />Bild nr: #15485 Rötter<br /><br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhhW8er527six7DGe6TjINMjD7j8c8-npXrnpiG06OzVtBGIJVRKdsLkIFTGCzPNzkPKs7r1fnwvbUiiFiTVEQY5i0bXc3ICxSJR2dk4_PtP6USONXY0Fc2a5OttyRehU_2BJeeqcdu8wip/s1600-h/15490.jpg"><img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 226px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhhW8er527six7DGe6TjINMjD7j8c8-npXrnpiG06OzVtBGIJVRKdsLkIFTGCzPNzkPKs7r1fnwvbUiiFiTVEQY5i0bXc3ICxSJR2dk4_PtP6USONXY0Fc2a5OttyRehU_2BJeeqcdu8wip/s320/15490.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5438602057213414786" /></a><br /><br />Bildtext: Okänt vart Karl Mellgren arbetade här någonstans. Han står som tredje man från vänster. Gunnar Mellgrens pappa. Från samma album som #15488. <br />Stad (ort): Utan angiven plats (Medelpad) <br />Fotograf: Okänd fotograf <br />År: Okänt år <br />Ägare: Annica Grip, Ås Alnö <br />Baksida: <br />Bild nr: #15490 Rötter<br />Känner du igen vart det kan vara eller vilka gubbarna är så skriv en komentar till bilden.Ås Alnöhttp://www.blogger.com/profile/00186537681032724439noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3308490733356197684.post-14845815220005114452010-02-15T18:09:00.003+01:002010-02-15T18:51:01.685+01:00Nils Johan Andersson Mellgren<strong>1842 den 11/6 döptes <strong>Nils Johan </strong>född den 10/6 på Sollefteå Bruk <br />Föräldrar Smeden Anders Eskilsson och Hustrun Märtha Stina Mähler.<br />(40-45) </strong><br /><br />Faddrar: <br />Prosten Runsken och Fru Körner, Byggmästaren Ganey med Hustrun,Inspektorn Högberg och Maria Calsson, Glasmästaren Johan Strindlund och hans syster Pigan Brita Strindlund.<br /><br />Källa: Sollefteå födelsebok C:4 1/4 (61766)<br /><br />Nils Johan växte upp på <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Sollefte%C3%A5">Sollefteå bruk</a>. Hans pappa var Smed "Mäster Sven".Han föddes som 6:e barnet. 1833-1842 finns hanmed på husförhören i Sollefteå.<br />Sen flyttar han till Hässjö.<br /><br />År 1873 12/10 gifter sig arbertaren Nils Johan Andersson Mellgren 31 år med Pigan Christina Wilhelmina Olofsdotter Bergstedt från Prästbordet Ljustorp 23 år.<br /><br />1873 den 17/11 flyttar familjen från Hässjö, Söråker till Skön församling som nr 111 i flyttningslängden och Nils får arbete på Sundsbruk. De två första barnen föds där och det tredje får de i Ytterlännes den 11/1 i Ångermaland.<br /><br />De flyttade tillbaka till Söråker och bodde vid Ala Ringbyggnaden Fors Söråker.<br />Familjen flyttar senare tillbaka till Hässjö Söråker år 1878 17/9 Nr 32 utflyttningslängden till Hässjö. (Från Skön 1878 4/10 Nr 9) Utgr.74, dr 75,do 76, do77 (Nummer skatt) Skön<br />Källa: Husförhörslängderna Sundsbruk Sköns församling A1:8B 8/13 sid 279, <br /><br />Broden till Nils Johan var på sjön. En gång var han hem till Svergie. <br />Båten hade lagt till vid Sundsvalls hamn och Nils Johan skulle möta broden men hann inte i tid. Båten hade redan åkt och var en bra bit från land. Nils Johan fick aldrig träffa sin bror mer. <br />Källa Greta Lindeman<br /><br />1919-08-17 dör Nils Johan Mellgren.<br /><br /><a href="http://www.sollefteamuseum.com/">Sollefteå Museum </a> handlar om historien om Sollefteå.<br /><br />Barnen:<br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgEdihsX5yeGXkP7KVcHi6d5VAIU4o_1mRxNtXM3g5lOvjeh4hD97SAxvZixmkt-emb84hLx8qJeT9jAus-XAUWJ_Yobmfy5DwT2ihgUK6fUWxukmtB7aY7l0k3MCWqMWtYBjBC1Hydrdmv/s1600-h/ag_m_01_15488.jpg"><img style="cursor:pointer; cursor:hand;width: 89px; height: 150px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgEdihsX5yeGXkP7KVcHi6d5VAIU4o_1mRxNtXM3g5lOvjeh4hD97SAxvZixmkt-emb84hLx8qJeT9jAus-XAUWJ_Yobmfy5DwT2ihgUK6fUWxukmtB7aY7l0k3MCWqMWtYBjBC1Hydrdmv/s200/ag_m_01_15488.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5438526645010782322" /></a><br /><strong><em>Karl Mellgren</em></strong> min ana<br /><br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEglhhqB5UPvNQKZWWoNjmsfYH-9iSzbLU5wlWYyqkkRrfqmY7RS_NoVlRcTGDJ83-92SUHmA_55PnKe50Ngw-HM7GMh_CLcWU_jqiiTBs8SwoKMBAUpLREf1hDr7vjdtZqmQW1-UqnVKcAA/s1600-h/ag_gl_01_15477.jpg"><img style="cursor:pointer; cursor:hand;width: 100px; height: 139px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEglhhqB5UPvNQKZWWoNjmsfYH-9iSzbLU5wlWYyqkkRrfqmY7RS_NoVlRcTGDJ83-92SUHmA_55PnKe50Ngw-HM7GMh_CLcWU_jqiiTBs8SwoKMBAUpLREf1hDr7vjdtZqmQW1-UqnVKcAA/s200/ag_gl_01_15477.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5438527721641091234" /></a><br />Mellgren<br /><br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiEos7a5CibGvvChBpdA5wTEQoo_4uBolcK2wQ1CTrzNQl3v8Cy76H-gPPrICM05DVCXGr49ZmSuhN4LO-EJqBWnBmQA1giWiAPxamZlDWpRHDvZmtanOOcBkEKxXBa36_R7UuRr3DrVmMt/s1600-h/ag_gl_03_15480.jpg"><img style="cursor:pointer; cursor:hand;width: 99px; height: 150px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiEos7a5CibGvvChBpdA5wTEQoo_4uBolcK2wQ1CTrzNQl3v8Cy76H-gPPrICM05DVCXGr49ZmSuhN4LO-EJqBWnBmQA1giWiAPxamZlDWpRHDvZmtanOOcBkEKxXBa36_R7UuRr3DrVmMt/s200/ag_gl_03_15480.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5438527978594049442" /></a><br />Mellgren <br /><br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhf8JZXukppKrL4KizvRdwMrnl_WWI_GwpnSELtpV-cMhv-PPWGxOIErBrr9gvwyNB_2CV_U-G-w7UQfGTwy7VM3ptO4nvAfOajQP4zrGMrMOsa1VIBQ09ka21iaMquYv6W2Sc0a0qzi81L/s1600-h/ag_m_05_15484.jpg"><img style="cursor:pointer; cursor:hand;width: 90px; height: 150px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhf8JZXukppKrL4KizvRdwMrnl_WWI_GwpnSELtpV-cMhv-PPWGxOIErBrr9gvwyNB_2CV_U-G-w7UQfGTwy7VM3ptO4nvAfOajQP4zrGMrMOsa1VIBQ09ka21iaMquYv6W2Sc0a0qzi81L/s200/ag_m_05_15484.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5438528379584764514" /></a><br />Augusta Mellgren<br /><br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjccHOLSRT2fNR7gk9iSp0GyNbuKjI0BZ6KT4QeSAaObRoo0U7y0PyiaJQHI_twbXzHPGbon726gqRdylN78hF50HQV3d74Dv08se_WV_0BLQQ908odCBzhojbKykr3fYNFbph77EnLgsJ9/s1600-h/ag_m_08_15491.jpg"><img style="cursor:pointer; cursor:hand;width: 100px; height: 137px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjccHOLSRT2fNR7gk9iSp0GyNbuKjI0BZ6KT4QeSAaObRoo0U7y0PyiaJQHI_twbXzHPGbon726gqRdylN78hF50HQV3d74Dv08se_WV_0BLQQ908odCBzhojbKykr3fYNFbph77EnLgsJ9/s200/ag_m_08_15491.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5438528731983075634" /></a><br />MellgrenÅs Alnöhttp://www.blogger.com/profile/00186537681032724439noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3308490733356197684.post-78281143679346564452009-11-15T16:20:00.005+01:002009-11-15T16:33:51.031+01:001630 Tyskar kommer till Svergie<a href="http://home.swipnet.se/~w-53155/dok/wira.html">Claes Fleming </a><br />Claes Fleming,riksamiral och Stockholms förste överståthållare,grundade på 1630-talet Vira klingebruk.Säkert datum är okänt,men den 28 april 1635,då brukets första privilegiebrev utfärdades och gav Vira monopol på tillverkning av värjor och andra stickvapen för svenska krigsmaktens behov,omtalas det att driften redan var i gång och att Fleming låtit införskriva yrkesskickliga vapensmeder,sannolikt från trakten av Solingen i Tyskland. Omsättningen på vapen under 30-åriga kriget gav smederna ständig sysselsättning och mot slutet av 1640-talet tillverkade de i genomsnitt 5.500 värjklingor per år. <br /><br /><br />Man kan titta på en sida om <a href="http://www.klingenmuseum.de/cms/index.php">Solingens klingmuseum</a><br /><a href="http://www.klingenmuseum.de/cms/index.php">http://www.klingenmuseum.de/cms/index.php</a><br />Olika vapen från Solingen <a href="http://widforss.chiaro.mrfriday.com/?p=vapenauktion&auktion=&auktion=12&visa=BLANKVAPEN">http://widforss.chiaro.mrfriday.com/?p=vapenauktion&auktion=&auktion=12&visa=BLANKVAPEN</a><br /><br />Industrihistoria i Stockholms länHan smugglade hit skickliga hantverkare från Solingen i Tyskland och ... Ett fullt utbildat skråväsen med mästare, gesäller och lärlingar växte fram redan på 1600-talet. ... De tyska smederna vid Wira tycks i mindre utsträckning än sina ... Detta system upphörde emellertid under 1800-talet och - sannolikt från och ...<br />www.lansmuseum.a.se/industri/industri2a.cfm?in_idnr=ind11 - LiknandeÅs Alnöhttp://www.blogger.com/profile/00186537681032724439noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3308490733356197684.post-2683481244190902312009-06-04T11:26:00.000+02:002009-06-04T11:27:16.198+02:00Anders EskilssonAnders Eskilsson som var gift med Märta Stina.<br />Flyttade till Långsele, Forsse Bruk och Öster Forssa år 1826 Drängen Anders Eskilsson och<br />hans mor Stina Greta Andersdotter. Märtha Stina finns då redan på Forsse Herrgård som Piga <br />sid 43. Inflyttade till Långsele 1826 i November<br />Källa: Inflytningslängden sid 110<br /><br />Forsse Bruk 1826-27 sid 53<br />Smeden Anders Eskilsson f.1802-01-02<br />från Sollefteå 1826-27<br />Moder Stina Andersdotter f. 1772 Utfattig till Sollefteå *1826-28<br />Hustrun Märtha Stina Mähler*f. 1801 5/4 *från Sollefteå *Alldrig i husförhör<br />Källa: Husförhör Långsele A1:3 2/3 sid 53<br /><br />Utflyttade år 1827 från Långsele Mäster Sven Anders Eskilsson*till Sollefteå<br />Hustru Märta Stina Mähler*till Sollefteå<br />Källa: Utflyttningslängden Långsele*<br />*<br />Utflyttade från Långsele och till Sollefteå Bruk 1828. *<br />Källa: Husförhörslängden Långsele, Forsse Bruk A1:3 2/3 sid 53, 43, 110, <br />111 år 1826-28,<br />*<br />Husförhör Sollefteå bruk sid 126 AI:5 3/4 år 1827-28*<br />Mästersven Anders Eskilsson med familj.<br /><br />Husförhör Sollefteå bruk sid 136 A1:6 3/4 år 1833-42 *<br />Mäster Sven Anders Eskilsson f. 1802 2/1 Öster Forssa <br />Hustru Märtha Stina Mähler f. 1801 5/8*Långsele *<br />med familj*<br />Barn. <br />1. Carl Wilhelm *f. 1828 *<br />2. Stina Sophia *f. 1830-02-12 *<br />3. Märtha Greta *f. 1833-04-11 *<br />4. Anders Peter *f. 1836 *<br />5. Cajsa Lisa **f. 1838 *<br />6. Nils Johan **f. 1842-06-10<br />Moderänkan Stina Andersdotter f. 1772*<br />Källa: Husförhör Sollefteå Bruk A1:6 3/4 sid 136 år 1833-42<br /><br />Husförhör Sollefteå bruk sid 8 A1:8 1/3 år 1843-49Ås Alnöhttp://www.blogger.com/profile/00186537681032724439noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3308490733356197684.post-69825046908495117962009-02-06T12:58:00.002+01:002009-02-06T13:01:46.685+01:00Märta Stina Mähler<span style="font-weight:bold;">Inflyttning och husförhör</span><br />Inflyttade till Långsele 1826 i November<br />Pigan Märta Stina Mähler till sid 43 <br /><br />Långsele sid 43 Pigan Märta Stina Mähler*f. 1801 5/7 *från Sollefteå *(aldrig i husförhör)<br /><br />Drängen Anders Eskilsson till Forsse <br />Hans modern Stina Andersdotter till Forsse <br /><br />Källa: Inflytningslängden sid 110<br /><br /><span style="font-weight:bold;">Forsse Bruk 1826-27 sid 53 </span><br />Smeden Anders Eskilsson*f.1802-01-02*g. 1827-06-24 från Sollefteå*1826-27 Moder Stina Andersdotter*f. 1772**Utfattig *till Sollefteå *1826-28 <br />Hustrun Märtha Stina Mähler*f. 1801 5/4 *från Sollefteå *Alldrig i husförhör <br />Källa: A1:3 2/3 sid 53<br /><br /><span style="font-weight:bold;">Utflyttade år 1827 från Långsele </span><br />Mäster Sven Anders Eskilsson*till Sollefteå <br />Hustru Märta Stina Mähler till Sollefteå <br />Källa: Utflyttningslängden Långsele<br /><br />Flyttade till Långsele, Forsse Bruk och Öster Forssa år 1826 <br />Drängen Anders Eskilsson och hans mor Stina Greta Andersdot<br />ter. Märtha Stina finns då redan på Forsse Herrgård som Piga. <br /><br />Utflyttade från Långsele och till Sollefteå Bruk 1828.<br />Källa: Husförhörslängden Lånsele, Forsse Bruk A1:3 2/3 sid 53, 43, 110, 111 år 1824-28,<br /><br />Sollefteå Bruk A1:6 3/4 sid 136 år 1833-42<br /><br /><span style="font-weight:bold;">Barn. </span><br />1. Carl Wilhelm *f. 1828 <br />2. Stina Sophia *f. 1830-02-12 <br />3. Märtha Greta *f. 1833-04-11 <br />4. Anders Peter *f. 1836 <br />5. Cajsa Lisa **f. 1838 <br />6. Nils Johan **f. 1842-06-10Ås Alnöhttp://www.blogger.com/profile/00186537681032724439noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-3308490733356197684.post-47469621488057295552009-02-06T11:45:00.003+01:002009-02-06T11:53:43.765+01:00En bouppteckning berättar<span style="font-weight:bold;">En bouppteckning berättar</span><br />Den 4 maj 1799 förrättades bouppteckning efter Anna Markusdotter på Sollefteå bruk. Hon hade dött några månader tidigarei barnsäng då hon skulle föda sitt sjunde barn tillsammans med mästersvennen Karl Vilhelm Mähler. Anna var född 1762 och var då endast 36 år då hon avled. <br /><br />I bouppteckningen skulle allt som fanns i hemmet vid den avlidnes bortgång antecknas och värderas. Äldre bouppteckningarär mycket detaljerade och av mycket stort historiskt värde.<br /><br />Låt oss titta lite på Annas bouppteckning och se vad vi kan hitta av intresse där. Bland porslin återfinns fyra flata tallrikar, varav två är söndriga och hoplimmade. Man hade även en flaska och ett brännvinsglas av kristall eller crystall som det står i bouppteckningen. En kista med lås och smide finns upptagen till 40 skilling. Den sak som är högst värderad i hela bouppteckningen är en blå klädesrock som förmodligen Karl Vilhelm har använt. Den är värderad till 6 riksdaler.Bland Annas kläder återfinns t.ex. en blåröd päls (1 riksdal 24 skilling) och en kamlottkjol (2 riksdaler, 32 skilling). Karl Vilhelms gångkläder var värderade till 18 riksdaler, 22 skilling och Annas gångkläder till 17 riksdaler, 6 skilling. Tre böcker finns upptagna i bouppteckningen, en bibel, en gammal psalmbok och en bok med biblisk historia. Slutligenvar deras kreatur upptagna. De hade två kor som kallades för Granlåt (12 år gammal) och Lycka (4 år gammal). Korna värderades till 4 riksdaler vardera. Sedan hade de en get och en risbit (bock).<br /><br />Totalt var alla saker i bouppteckningen värderade till 58 riksdaler 40 skilling, 6 runstycken. Dock hade Anna och Karl Vilhelm skulder till Sollefteå bruk för 158 riksdaler och 2 skilling, därtill kostnad för denna inventering och de fattigas andel. Underskottet i bouppteckningen blev slutligen 99 riksdaler, 17 skilling och 1 runstycke.<br /><br />Bouppteckningen är undertecknad av Joh. Gröndahl och Eric Nilsson i Hågesta.<br /><br />Detta var en kort sammanfattning av Annas bouppteckning, men mycket mera finns att läsa i denna och andra bouppteckningar inom släkten Mähler.<br /><br />Källa: Magnus Johansson, Kramfors se Mählersläktens sida http://www.mählersläkten.se/Ås Alnöhttp://www.blogger.com/profile/00186537681032724439noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3308490733356197684.post-55206309568363406532009-02-06T11:31:00.003+01:002009-02-06T11:44:57.003+01:00Carl Vilhelm Mähler f. 1761<span style="font-weight:bold;">Carl</span> Vilhelm Mähler,<br />född 10 september 1761 i Övergård, Bruket, Sollefteå sn, död 3 juni 1817 i Forsse bruk, Långsele sn drunknad i forsen . <br />Mästersmed i Forsse bruk, Långsele sn. <br /><br />Familjen flyttar 1809 till Forse bruk i Långsele. <br />Gift 1:a 1783-12-26 Sollefteå med Anna Markusdotter <br />Barn: <br />Margareta Mähler, född 1 maj 1784<br />Johan Mähler, född 10 februari 1786, död 12 januari 1831<br />Markus Mähler, född 3 februari 1788, död 30 maj 1844<br />Karl Fredrik Mähler, född 3 maj 1790, död 7 november 1840<br />Anna Mähler, född 17 augusti 1792<br />Helena Mähler, född 16 mars 1795<br /><br />Gift 2:a 1799-11-10 Torsåker med <span style="font-weight:bold;">Christina Nilsdotter </span><br />Barn:<br /><span style="font-weight:bold;">Märta Stina Mähler</span>, född 4 april 1800<br />Sara Brita Mähler, född 23 december 1803<br />Barbro Elisabet Mähler, född 28 mars 1806<br />Nils Vilhelm Mähler, född 14 april 1809, död 31 juli 1855<br /><br />Källa: Smedskivan<br />Källa: Husförhör A1:2 3/3 sid 207 Bruket<br />Källa: Husförhörslängden Sollefteå Bruk A1:2 3/3 sid 203<br />Källa: Olof G Strömberg Internet och Helge Nyberg Sollefteå Bruk <br />Källa: Annica Grips titt i husförhör och födelseböckerÅs Alnöhttp://www.blogger.com/profile/00186537681032724439noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-3308490733356197684.post-33865239639041562952009-02-06T11:09:00.000+01:002009-02-06T11:13:28.394+01:00Johan Vilhelm Adolph MählerJohan Vilhelm Adolph Mähler , född 1742-10-04 i Tyskland, död 1791-01-11 i V Strinne, Multrå. Bonde i V Strinne, Multrå.<br />Genom dom 1772 portförbjudes han att beträda Sollefteå Bruks marker och kom därför att först bli torpare på Gnun. Övergårds by. Därefter landbonde i Övergård och slutligen bonde i Väster Strinne Multrå. Han var i stort sett bara stålsmedslärling.<br /><br />Gift 1761-06-21 i Sollefteå med<br />Margret Michelsdotter, född 1730-01-25 i Västanbäck, Sollefteå, död 1791-03-04 i V Strinne, Multrå. Bosatt i V Strinne, Multrå.<br /><br />Barn:<br />Carl Vilhelm Mähler, född 1761-09-10.<br />Michel Mähler, född 1763-04-30 i Övergård, Sollefteå sn, död 1838-04-04 i V Strinne, Multrå sn. Torpare i V Strinne, Multrå sn.<br />Torpare.<br />Fredrik Mähler, född 1766-04-30 i Övergård, Sollefteå sn, död 1839-10-11 i Sollefteå Bruk, Sollefteå. Dagakarl i Sollefteå Bruk, Sollefteå sn. Landbonde i Ö Strinne, Multrå sn och Skärvsta, Sollefteå sn, sedan<br />dagakarl vid Sollefteå Bruk.<br />Helena Mähler, född 1768-11-24 i Övergård, Sollefteå, död 1810-09-29 i Sockenstugan, Sollefteå sn. Hustru i Sockenstugan, Sollefteå sn.<br />Greta Mähler, född 1772-03-01.<br />Johannes (Johan, Jan) Mähler-Strindlund, född 1776-09-28 i Övergård, Sollefteå,<br />död 1848-01-20 i Skärvsta, Sollefteå sn. Torpare i Skärvsta, Sollefteå sn.<br />Dräng, coopverdisjöman, bonde i Björkäng, torpare i Skärvsta. <br /><br />Yrke: Stålsmedslärling, Stålsmed, Torpare, Landbonde, Bonde<br />Han var i stort sett bara stålsmedslärling.<br /><br />Genom dom 1772 portförbjudes han att beträda Sollefteå Bruks marker och kom därför att först bli torpare på Gnun. Övergårds by. Därefter landbonde i Övergård och slutligen bonde i Väster Strinne Multrå.<br /><br />Landbo <br />Landbo är en icke självägande bonde, dvs. en bonde som brukade jord utan att äga den. Jorden som han brukade tillhörde kyrkan, frälset, kronan eller andra bönder. Beroende på vilken typ av jord de brukade kallades de därför för frälselandbo, kyrkolandbo, kronolandbo eller bondelandbo. <br />Förhållandet mellan en landbo och jordägaren kallades landbolega. För rätten att bruka jorden (arrendet) erlade landbonårligen en avgift, avrad (landgille). När en ny landbo tillträdde eller då legan skulle förnyas var landbon dessutom tvungen att erlägga en städja. <br />Landbolegan ersattes under 1800-talet, av det fria arrendeavtalet. Landbolegan avskaffades i Sverige 1907.<br /><br />Begreppet Landbo motsvarades av fästebonde i Danmark och leiglending i Norge och på Island. <br /><br />Åborätt:<br />Åborätt var en ärftlig besittningsrätt för kronolandbor, dvs landbor på kronojord. Denna rättighet infördes i slutet på 1700-talet och innebar att landborna och deras arvingar fick sitta kvar på gårdarna så länge de fullgjorde sina skyldigheter. Den stadgade åborätten reglerades genom föreskrifter 1808 och 1863 och gäller alltjämt.<br /><br />Denna besittningsrätt gav även upphov till uttrycket åbo. Med åbo menades helt enkelt en person som brukade annans jord med en ärftlig besittningsrätt .<br /><br />Det finns även en mer vidsträckt betydelse av åbo nämligen en jordägare som själv bebodde och brukade sin jordegendom.<br />Källa HögmanÅs Alnöhttp://www.blogger.com/profile/00186537681032724439noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3308490733356197684.post-13089706978425456782009-02-06T10:44:00.002+01:002009-02-06T11:55:44.838+01:00Carl Frudrich Christian Mähler<span style="font-weight:bold;">MÄHLER/ MEHLER</span><br />Carl Frudrich Christian Mähler<br />Yrke: Smed, Stålsmedsmästare, Mäster<br /><br />Familjen kom till Sollefteå Bruk 1749. De hade kommit från Remscheid vid Solingen i Tyskland. Familjen kom närmast från Danmark, men Karl Fredrik Kristian hade fått sin utbildning i trakten av Solingen i Tyskland.<br /><br />Familjen bestod av:<br />Carl Frudrich Christian Mähler hans fru och barnen Anna-Stina och Johan Wilhelm.<br /><br />Anna-Stina Mähler var inbland i målet mot fadern och överbevisades om brottsligt förfarande i domen 1772.<br /><br />Barn:<br /><br />Johan Vilhelm Adolph Mähler, född 1742-10-04,.<br /><br />Anna-Stina Mähler, född 1744 i Tyskland?, död 1779-09-12 i Härnösand.<br />Bosatt i Sollefteå Bruk, Sollefteå.<br />Anna-Stina Mähler var inblandad i målet mot fadern och överbevisades om brottsligt förfarande i domen 1772.<br /><br />Maria Magdalena Mähler, född 1749-04-11 i Sollefteå Bruk, Sollefteå,<br />död 1757-07-24 i Sollefteå Bruk, Sollefteå. Bosatt i Sollefteå Bruk, Sollefteå.<br /><br />Carl Gustaf Mähler, född 1751-12-03 i Sollefteå Bruk, Sollefteå,<br />död 1788-12-14 i Sollefteå Bruk, Sollefteå. Bosatt i Sollefteå Bruk, Sollefteå.<br />Legat till sängs i slag i 26 år.<br /><br />Helena Mähler, född 1754-05-06 i Sollefteå Bruk, Sollefteå sn,<br />död 1830-02-19 i Sollefteå Bruk, Sollefteå. Bosatt i Sollefteå Bruk,<br />Sollefteå.Ås Alnöhttp://www.blogger.com/profile/00186537681032724439noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3308490733356197684.post-79891640512337496862009-02-05T21:53:00.001+01:002009-02-05T21:53:34.377+01:00TysksmideHistorik<br />När Gustav Vasa befann sig i landsflykt i Tyskland, före sin kröning, fick han till sin stora <br />förtrytelse se att tyska smeder färskade och smidde ut svenskt tackjärn, som svenskarna <br />sedan för dyra pengar fick köpa tillbaka, i form av utsmidda stänger. Detta fick till följd att <br />Gustav Vasa, som en av sina första åtgärder som regent, bjöd in några tyska <br />smidesmästare för att bygga upp ett par smedjor. Detta var början till Sveriges <br />stormaktstid som ledande järntillverkare i världen. Vår andre duktiga bergsmanskung Carl <br />IX fortsatte med att förbjuda svensk export av tackjärn. Under 30-åriga kriget lät vidare, <br />Gustav II Adolf, inbjuda tyska smeder att bosätta sig i den svenska Bergslagen. <br />Tysksmidet var etablerat i Sverige.<br /><br /><br />Nedsmältning av tackjärn<br /><br /><br />Tysksmidet tillgick så att man lade in tackjärnet, i form av små galtar, i härden ihop med kol och hammarslagg från tidigare smältor. Sedan drog man på blästern, som i äldre tid var bälgar drivna med vattenkraft, i senare tid blåsmaskiner drivna med ånga. I och med <br />blästerluften höjdes temperaturen i de brinnande kolen, så att tackjärnet smälte.<br />När allt tackjärn, ung. 60 - 110 kg, var smält gällde det för smeden att med hjälp <br />av ett spett bryta upp den degiga massan framför formorna. Forma munstycke där luften,från bälg eller blåsmaskin, pressas in i härden. <br /><br /><br />Färskning<br />Temperaturen på den degiga massan höjs successivt, samtidigt smälter allt mer slagg och den bildar till sist ett skyddande bad för den allt mer degiga massan. Till sist blir <br />temperaturen så hög att hela massan börjar koka under häftigt bildande av koloxid. <br />Tackjärnet färskas. Smeden kunde se att smältan var färdig genom att lågan i härden blev <br />allt mer vitgul från att i början av processen lyst med koloxidens blå låga. Mjuka järnkorn <br />började då utkristallisera sig och ganska snart börjar dessa korn välla ihop till "färskor". <br />När allt järnet blivit mjukt och förenat sig till en massa olika färskor förde smeden upp dem <br />genom kolet, framför forman och lät dem sintra samman till en enda stor <br />färskjärnsmassa. Därefter stängdes blästern av och kolen rakades undan, sedan slog <br />man vatten över härden så att färskjärnet skulle svalna och "väl fastna tillhopa". <br /><br />Omsmältning<br />Processen fortsatte med att färskjärnet skulle omsmältas för att erhålla ett så homogent <br />järn som möjligt. Nytt kol lades in i härden och blästern drogs åter på. Färskjärnet smälte <br />nu ned droppe för droppe och samlade sig på slagglagret i botten på härden. Den nu <br />järnrika och lättflytande slaggen skyddade därvid smältan från kolets inverkan. När allt <br />färskjärn var omsmält slogs blästern åter av och smältan togs ut ur härden, lades på en <br />vagn, och kördes fram till hammaren där man "slog ihop" den. Det betydde att man slog ur <br />de kvarvarande slaggresterna och högg bort ofärskat, hårt järn. Man formade även <br />smältan så att den var lätt att hantera för det fortsatta utsmidet till stångjärn eller någon <br />annan slutprodukt.<br /><br />Några siffror: För att tillverka 1 ton stångjärn med tysksmidemetoden åtgick <br />1203 kg tackjärn och 21,5 m3 träkol.En tyskhärd producerade per år ca<br />70 ton smidbart järn.Ås Alnöhttp://www.blogger.com/profile/00186537681032724439noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3308490733356197684.post-65947535061468521862009-02-05T21:48:00.000+01:002009-02-05T21:50:26.907+01:00Tyska och vallonska invandrareArbetskraftsrekrytering vid provinsbruken<br /><br />Tyska och vallonska invandrare<br /><br />Tysk invandring, särskilt till Stockholm och Bergslagen, hade gamla anor. Redan under medeltiden kom tyska bergsmän till Sverige. Denna invandring fortsatte under tidigmodern tid. Framförallt under första hälften av 1600-talet rekryterades också valloner till de svenska järnverken. Flera forskare har påpekat att tyskarnas och vallonernas roll inom järnindustrins utveckling under 1600-talet var utomordentligt viktig. Utländska yrkesarbetare hämtade avgörande innovationer med sig till Sverige. Detta gällde kolning, smältning och smide. <br /><br />I slutet av 1520-talet finner man hammarsmeder med tyska namn i Sverige. De förde med sig nya järnframställningsmetoder. Tidigare hade man tillverkat järn i mindre hyttor - detta järn färskades sedan vid små härdar till smidbart osmundjärn. Med hjälp av vattenhamrar kunde man höja kvaliteten på osmundjärnet och förädla tackjärn till stångjärn av god kvalitet. Från och med 1540- talet lät Gustaf Vasa värva tyska smeder till Sverige. Ett flertal kronobruk med nya stångjärnshamrar grundades. För ledningen av dessa anställde kungen 1548 tysken Marcus Hammarsmed eller Klingenstein. Ännu under 1610-20-talet fanns flera hammarsmeder av tysk börd vid gamla kronobruk. De smeder som kom på 1500-talet tog med sig det s k tysksmidet. Tysksmidets ställning förstärktes i början av 1600-talet och speciellt senare, under 30-åriga kriget, samtidigt som den tyska immigrationen fortsatte. Man har påstått att denna invandring var av mindre omfattning. Det finns dock inga exakta siffror och inte heller några tillfredsställande uppskattningar av antalet tyska järnarbetare i Sverige.<br /><br />Däremot har de vallonska smeder som bosatte sig i Sverige under första hälften av 1600-talet blivit flitigt kartlagda. Tack vare vallonsmidet kunde man få fram världens kanske bästa järn av Dannemoramalmen. Bernt Douhan har beräknat att 165 eller ca 25 % av de 665 invandrade valloner vars yrke man har kunnat fastställa - av totalt 870 upptecknade vallonska invandrare - var smeder. En fjärdedel av dessa smeder anlände under de första tjugofem åren av 1600-talet och tre fjärdedelar mellan 1626 och 1655. Därefter kom endast enstaka inflyttare.<br /><br />Från Tyskland kom i början av tidigmodern tid förutom hammarsmeder också masmästare. De införde den tyska masugnen i Sverige. I princip liknade de äldre svenska masugnarna de tyska, men de var mindre både i förhållande till hyttans storlek och till dess produktionskapacitet. Båda masugnstyperna var s k mulltimmerhyttor. Enligt Otto Dress byggdes den första tyska masugnen i Sverige ungefär 1610 vid Kroppa kronobruk i Värmland. Även till det kortlivade järnverket Gladhammar i Tjust införskrevs 1619 en masmästare från Tyskland. Allmänt sett råder brist på information om de tyska masmästarna i Sverige.<br /><br />En högre produktionsnivå och en bättre driftsäkerhet än de tyska nådde de "fransyska" masugnarna - de var helt och hållet byggda av sten. En viktig olikhet mellan dessa hyttyper låg i slutprodukten. Galtar från mulltimmerhyttor vägde ca 60-100 kg och var så lätta att en man kunde hantera dem. Gösar från franska masugnar vägde däremot flera hundra kilo. Vallonsmidet krävde sådana stora gösar. Bland de vallonska invandrarna har Douhan funnit 22 masmästare och 45 andra masugnsarbetare eller drygt 10% av de yrkesangivna invandrarna.<br /><br />Forskarna har inte i någon större utsträckning noterat att det bland de tyska yrkesarbetare som under 1600-talet flyttade till Sverige också fanns kolare. I själva verket rekryterades tyska kolare till svenska kronobruk redan i mitten av 1500-talet. Den gamla liggmilan kallades tyskmila. Man kan hitta uppgifter om tyska kolare redan från förra delen av 1600-talet. År 1644 kolade två tyskar vid ett småländskt bruk. <br /><br />Magnus E. Wallner påpekade redan 1746 att de valloner som emigrerade till Sverige under första hälften av 1600-talet hade fört med sig konsten att bränna kol i resmilor. Kolet som tillverkades vid dessa "fransyska" milor var av bättre kvalitet än det kol som brändes i traditionella liggmilor. Minst 163 eller en fjärdedel av de invandrade vallonerna var kolare och av dem anlände en tredjedel under seklets första tjugofem år och nästan samtliga övriga under 1626-1655. Deras insats för den svenska järnindustrins utveckling var utomordentligt viktig.<br /><br />Främmande manufaktursmeder togs också i stor skala till Sverige. Under Gustaf Vasas regering värvades tyska smeder till kronans faktori i Arboga. Ett större antal manufaktursmeder rekryterades från Tyskland till Ortala i början av 1620-talet och till Rademachersmedjoma i Eskilstuna på 1650-talet. Welam de Besche och senare Louis de Geer grundade vapensmedjor med bl a tyska och vallonska smeder i Norrköping.<br /><br />Utlänningarna införde, vid sidan av nya rnasugnar samt nya smides- och kolningsmetoder också andra nyheter. Vallonerna introducerade en ny typ av vattenhjul. Tidigare hade man i Sverige använt vattenhjul vars skovlar sänktes i strömmen. Denna underfallsteknik ersatte vallonerna med s k överfallsteknik. Vattnet leddes med hjälp av rännor så att strömmen träffade skovlarna ovanifrån. Med denna metod var det lättare att utnyttja vattendragen och man blev oberoende av det naturliga vattenståndet. Tack vare överfallstekniken kunde många bruk försäkra sig om kontinuerlig drift året runt. En annan viktig innovation var de träbälgar som tyskar och valloner spred till järnverken runtom i Sverige. Dessa bälgar hade större blåsningskapacitet än de gamla läderbälgarna. <br /><br />Under första hälften av 1600-talet hade kvalificerade utländska järnarbetare fört med sig innovationer till Sverige. I mitten av århundradet hade de tyskar och valloner som beslöt sig för att stanna i Sverige etablerat sig vid de svenska bruken. Det är ytterst besvärligt att finna arkivuppgifter om utländska masmästare och kolare som inte arbetade i större kolonier av utlänningar. <br /><br />De tyska invandrare som anlände efter mitten av 1600-talet var inte vanliga hammarsmeder, utan först och främst smeder med speciella yrkeskunskaper, exempelvis stål- eller plåtsmeder. De tyska smederna var läromästare i tysksmide både för sina egna söner och för svenskar. <br /><br />Den tidigare uppfattningen, som förringade de tyska smedernas antal och betydelse under mitten av 1600-talet, är ogrundad. Bergskollegiet påstod 1649 att de tyska mästarna och drängarna sedan länge var utdöda, samtidigt som ett hundratal tyska hammarsmeder, huvudsakligen mästare, var verksamma i riket. Det finns uppgifter om minst 150 tyska hammarsmeder under åren 1630-60 - en tredjedel av dem kallas tyska. Bland ett stort antal smeder, som bara är bekanta genom sitt förnamn, finns det med säkerhet flera tyskar. Under 1650-70-talen var de tyska hammarsmederna och deras söner ännu en viktig resurs för provinsbruken.<br /><br />Majoriteten av rikets yrkeskunniga järnarbetare bestod dock av svenskar, och särskilt de mindre hamrarna och bruken dominerades av svenska yrkesarbetare.<br /><br />Källa JÄRNBRUKSRELATERADE YRKEN med förklaringar.<br />Sammanställning och redigering: Per Ax:son Hambrunger, Stockholm 2003.Ås Alnöhttp://www.blogger.com/profile/00186537681032724439noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3308490733356197684.post-40376406396356738452009-02-05T21:44:00.000+01:002009-02-05T21:48:08.958+01:00Hammarsmederna och smidets intensitetUnder stormaktstiden tillverkade man stångjärn med två olika metoder: tysk- och vallonsmide. Det senare tillverkningssättet var koncentrerat till Uppland, i Bergslagen och andra järnproducerande områden härskade tysksmidet. Huvuddelen av stångjärnet tillverkades i tysksmedjor. Där förädlade smederna tackjärnsgaltar producerade i 'tyska' eller 'svenska' masugnar, mulltimmerhyttor. Dessa galtar vägde endast några tiotals kilo, vilket underlättade transport över långa sträckor. I tysksmidet behövde en hammare ha endast en härd. Det krävdes i allmänhet tre smeder i smedjan: en mästare, en mästersven och en dräng. En härd krävde inte hammarens hela kapacitet och därför fanns det ofta två härdar per hammare. Då behövde man fem till sex smeder. Vid den ena härden smidde en mästare med mästersven, vid den andra härden antingen en annan mästare med gesäll eller två mästersvenner. Därutöver hörde en eller två lärgossar till hammarlaget. Detta ger antingen tre eller fem till sex smeder.<br /><br />Sättet att smida var i stor utsträckning beroende av kol- och tackjärnslagret samt vattenmängden. Fanns det gott om råvaror och vattenenergi kunde man smida med dubbelt folk natt och dag, men om någon av dessa förutsättningar brast övergick smederna till enkelt smide eller släckte en av de båda härdarna. Under ett och samma år kunde ett flertal förändringar i smidessättet bli nödvändiga. Därför är det ofta svårt, rentav omöjligt att utifrån uppgifter om antalet smeder eller brukets årliga produktion dra några slutsatser om det smidessätt som förekom vid ett bestämt bruk. Detsamma gäller härdarnas antal i tysksmedjan. Även om det fanns två härdar kunde det hända att man brukade endast den ena och lät den andra stå stilla under långa tider och t o m i flera år. Samtidigt utgjorde den andra härden en resurs som kunde tas i bruk när man ville maximera smidet. <br /><br />I vallonsmidet behövdes två härdar i en hammarsmedja. Vid smältarhärden smältes tackjämet. Därefter smiddes det till mindre stycken under smältarmästarens ledning. Dessa smältstycken uppvärmdes på nytt vid räckarhärden under räckarmästarens ledning och smiddes slutligen till färdigt stångjäm. Vallonsmidet hade nästan dubbel produktionskapacitet i jämförelse till tysksmidet; i stället för tre till sex smeder krävdes det enligt litteraturen nio eller tio smeder för att genomföra smidesprocessen. I motsats till tysksmidet använde man i vallonsmidet stora tackjämsgösar som råämne. Dessa gösar, tillverkade i 'französke' masugnar, vägde flera hundra kilo varför man gäma placerade hammarsmedjan nära masugnen. Vallonsmidet krävde malm av mycket god kvalitet, speciellt den manganhaltiga Dannemoramalmen passade utmärkt för denna metod.Ås Alnöhttp://www.blogger.com/profile/00186537681032724439noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3308490733356197684.post-32935390035948236162009-02-05T15:32:00.000+01:002009-02-05T15:33:19.915+01:00Kungen tog in tyska smederKungen tog in tyska smeder<br />Kung Gustav Vasa försökte med olika medel och skrivelser få bergsmännen att övergå till stångjärnsframställning. När bergsmännen själva inte förändrade sitt produktionsätt, tog han in tyska smeder i landet för att förbättra järntillverkningen. <br /><br />…Käre undersåtar, härmed tillkännager Vi att Vi till Er och rikets bästa och nytta låtit kalla in till riket många främmande och för detta riket nyttige ämbetsmän och synnerligen goda hammarsmeder, som kan vara till stor nytta och gagn för Er som bedriver bergsbruk i riket.Ås Alnöhttp://www.blogger.com/profile/00186537681032724439noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3308490733356197684.post-70461858838361150522009-02-05T15:26:00.000+01:002009-02-05T15:35:40.898+01:00Mählersläktens första tid i SollefteåMählersläktens första tid i Sollefteå<br /><br />Stålsmedsmästare Carl Fredrich Christian Mählers hitkomst från Tyskland 1748-49 innebar att Sollefteå Bruk utvecklades i en ny riktning.<br />Den nya stålsmedjan byggdes efter vägen upp mot Övergårdsåns forsnacke på samma plats som dagens smedja ligger.<br /> De som kom var förutom mästaren själv hans hustru Helena Voss eller Foss som det står i kyrkböckerna. Barnen Johan Adolf Vilhelm och Anna-Stina fanns med på flyttlasset. Ja flyttlass, förresten, det var väl inte mycket de hade med sig hit upp. Dottern Maria Magdalena föddes på Bruket 1749, Carl Gustaf 1751. Han dog 1778 efter ha legat 25 år i slag. Den yngsta dottern Helena gifte sig med smeden Abraham Dufva från Graninge och är stamfäder för Dufvagrenen.<br /> Familjen förmodas ha bott i en gammal bondgård i trakterna av nuvarande Storgatan och ån. De hade jordstycken på andra sidan ån och förmodligen hade de också kreatur.<br /> De var väl sedda märker man av de noteringar som finns i kyrkoböckerna. T ex satt Stålsmedsmästaren själv på första bänkraden i kyrkan och tillhörde alltså de particulaire, finfolket. Hustrun Helena satt på 10:de bänkraden och benämndes Mäster Mählers käresta. Anna-Stina titulerades Jungfru.<br /><br />Olof G StrömbergÅs Alnöhttp://www.blogger.com/profile/00186537681032724439noreply@blogger.com0